Idag är det 1 år sedan min absoluta favorit hund Angel gick bort......
Det känns långt bort med ändå inte....
Det känns långt bort med ändå inte....
Varje gång jag åker till Västra djursjukhuset för intyg eller annat så stinger det till i hjärtat....En liten våg av ångest kommer åxå....Det finns ingen personal på Västra som inte minns Angel.... Hon var ganska pigg om hon inte ansträngde sig och hon ville ju aldrig sitta i bur (hon kissade och bajsade alltid i protest) åka bil gick bara bra men utställningar ja då fick hon ha en egen bur..) Så när hon låg inne för blodtransfusioner under dagtid fick hon vara med personalen i operationsrummet & fika rummet tills det att jag kom för att henne. Västras personal är helt otrolig......när Angel var sjuk så var sjukhuset ganska ny öppnat och lugnt.
Hon fick blod vid 3 tillfällen i 3 dagar vardera (en behandling som tog sammanlagt ca 4 veckor ) och dom ringde in en "blodgivarhund" som var där på ngn timme. Tänk vilket jobb dom hundarna och deras mattar gör för att försöka rädda andra hundar !! En stor eloge till er!!!
Jag hade en mycket speciell kärlek till henne och den var besvarad, big time!! Tror att sådan kärlek bara kommer en gång i livet.... Varför kan den då inte få stanna..........????
Är så tacksam att jag har Cade, han är sååå lik sin mamma!!
Idag blir en mycket tung dag.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar